Page 13 - Den nya kommunen

Basic HTML Version

Den nya kommunen – En studie av tidigare kommunsammanslagningar
13
1. Inledning
Kommunreformen har kommit för att stanna, så ser det ut. Som
ett projekt lett av regeringen började den för åtta år sedan, och alla
kommuner i landet har involverats. Det har hållits stormöten, be-
gärts in svar på omfattande förfrågningar och ordnats remissrun-
dor som har gett beslutsfattarna i kommunerna mycket arbete men
också lett till reflektion och diskussioner om framtiden.
Reformen motiveras med de utmaningar kommunerna kommer
att ställas inför under de närmaste decennierna. När reformen in-
leddes hade 137 av de då 444 kommunerna ett negativt årsbidrag.
Det betydde att alla investeringar gjordes med lånta pengar och
det blev frestande att slita ner de anläggningar man hade. Utgift-
sökningen översteg fem procent år 2007, medan prognoser och be-
räkningar hade räknat med en ökning på fyra procent. Eftersom
befolkningen blir allt äldre finns inte heller någon lättnad att vänta.
Tvärtom kommer en större andel av befolkningen att behöva om-
sorg och kostsam vård under en rad år.
Lagstiftarens syfte är att förbättra produktiviteten och dämpa
utgiftsökningen i kommunerna samt att skapa förutsättningar för
att utveckla styrningen av den service som kommunerna ordnar.
1
Målet är en livskraftig, funktionsduglig och enhetlig kommun-
struktur. Dessutom är lagens mål att i hela landet säkerställa servi-
ce av hög kvalitet som är tillgänglig för invånarna.
Under reformens gång har den fysiska planeringen bestående
av samordnad markanvändning, boende och trafik fått en alltmer
framträdande plats. Kommunen ska ha en enhetlig samhällsstruk-
tur och den får gärna omfatta ett pendlingsområde.
Kommunreformen hade inte varit någon valfråga vid kommu-
nalvalet 2004, och det stod inte ett ord om den i regeringspro-
grammet. Men när det drog ihop sig till Konstens natt i Helsingfors