Page 26 - 2012-01-kommunstyrelser-och-kommundirektorer

Basic HTML Version

26
Kommunvisa uppgifter: www.kommunerna.net/statistik > Kommunalvals- och demokratistatistik
12 Direktörsavtalens antal
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Under 2000-talet har det blivit vanligare med kommundirektörsavtal. Avtalet kan
betraktas som ett slags dokument över de spelregler som tillämpas mellan kom-
mundirektören och den politiska ledningen. I direktörsavtalet skriver man in hur-
dana resultat kommundirektören förväntas prestera och hur dessa resultat utvär-
deras. Avtalet baserar sig på gemensamma överläggningar. Av ett direktörsavtal
framgår i allmänhet också hur man går till väga i en eventuell konfliktsituation.
Hösten 2010 tillämpades direktörsavtal i 157 kommuner, dvs. 48 procent av alla
kommuner. Ett direktörsavtal planerades då i 28 kommuner. År 2004 hade endast
var tionde kommun ingått ett direktörsavtal.
Direktörsavtalen är vanligast i kommuner med mer än 50 000 invånare eller
10 000–20 000 invånare. Bland dessa kommuner har ungefär 60 procent ett kom-
mundirektörsavtal. I kommuner med färre än 2 000 invånare är direktörsavtalen
mer sällsynta: endast ungefär en tredjedel av dem har ingått ett direktörsavtal.
Antalet sökande till kommundirektörstjänsterna har minskat. År 2008 var antalet
sökande i snitt 12, medan det tio år tidigare var 18.